kamrat klonk

Här om dagen när jag stod uppe på perrongen på Södetälje syd så var tyngd av den där dunkla ångesten som kommer när något jobbigt stundar som man värkligen inte känner sig laddad för. Denhär gången handlade det om en ny jobbvecka, 7 nätter av arbete.
Men mitt i denhär lätta depprisionen  så lyfte jag blicken upp från asfalten och betongen och såg ut över Södertälje och Scanias industriområde. Plötsligt så slog det mig att det faktiskt var väldigt vackert när man koncentrerar sig. Solnedgång över ett grönvågigt landskap av barr och lövskog med den svagt slingrade mälaren som statist i skådespelet.
 Det var bara några små detaljer som inte helt stämde in i scenariot, och faktum är att det var alla saker som vi människor skapat. Skorstenar, bilvägar och fula industrilokaler och lagerutrymmen. Ibland får jag känslan av att vi människor är som en ohyra eller en parasit som förstör och fördärvar vår värld, nu låter det kanske lite väl mycket tossig miljöpartist om mig, men jag tror endå att man inte är för långt från sanningen om man tänker så ändå. 
 
Kanske är det så att det bara finns en sak i denna värld som är perfekt i grunden och det är vår planet, Tellus eller jorden om man så vill. Så otroligt vacker och så mångfasselterad. Det är värkligen ett strålande bevis på Guds fullkomlighet.